Första veckan lider mot sitt slut

Ja hur ska den här veckan sammanfattas då. Jag kan väl börja med att säga att fredagen, alltså dagen efter den grymt tunga torsdagen gick i en helt annan tonart. Jag kände mig pigg och gympasset gick över förväntan. Jag gick skynda mig lite för jag hade ett möte klockan sju. Detta gjorde att jag klarade av de sex övningarna på lite över halvtimmen, utan att tumma på kvaliteten i utförandet.

*

Enligt helgschemat är det en promenad på lördagen och vila hela söndagen. Nu kände jag mig så sliten igår att jag flyttade promenaden till idag istället. Det var nog behövligt.

Paolo Roberto upprepar ofta att "vila är ett vapen" - och i sådana fall är jag livsfarlig nu. Jag gick och la mig kvart i tio igår och vaknade till strax efter åtta i morse. Alltså över tio timmars sömn och en Emil som är fantastiskt utvilad idag.

*

Dagens träning skulle vara en promenad runt Limsjön. Men enligt rapporterna var det gummistövlar som gällde om man skulle ta sig torrskodd runt så det blev till att tänka om. Jag och Lollo, som stod för träningssällskapet idag, parkerade vid Ullvi skola och knatade upp på berget öster om densamma. Det fanns inte mycket till väg upp men det hindrade självklart inte oss.

En kortare paus vid slogboden längst upp på toppen och sen gav vi oss av i ni skogen. Efter lite navigerande och funderande kom vi fram i Ullvi by precis där jag hade tänkt mig. Planen var att få en kaffekopp hos en kompis som bor i Ullvi - och det fick vi.

Efter det knatade vi byvägen söderut och svängde av neråt precis innan Romma vägskäl. Sen blev det åker/cykelvägen tillbaka till Ullvi skola. En promenad på strax över sex kilometer som började med lite semibergsbestigning.

*

Imorgon drar vecka två igång med en morgonpromenad. Det verkar enligt SMHI bli bra väder i alla fall måndag, tisdag och onsdag. Ser faktiskt fram emot promenaden imorgon.

Dag 4 - nu går det tungt

Idag är det den hittills jobbigaste dagen rent fysiskt sedan jag började deffa. Jag var sjuuukt sugen på bröd på lunchen men fick, efter inrådan av Lars Erlman, nöja mig med att fylla på magsäcken med en halvliter kallt vatten.

Det känns som om det fattas något i kroppen, men ändå inte på det sättet som när jag hamnade i Falun.

Jag tror och hoppas att det är omställningen som gör detta och att det går över. Jag är i alla fall sjukt peppad på att strax bege mig till gymmet där nästa tisdags pass står på schemat - jag är alltså fortfarande några dagar före tidsschemat, vilket är positivt.

*

Som vanligt nu för tiden är det tre superset som står på schemat. Dessa är, i tur och ordning.

Superset 1
Knäböj - Skivstång på axlarna - tre set med åtta till tio repetitioner
Benspark - Maskin - tre set med åtta till tio repetitioner

Superset 2
Bulgariska enbensutfall i smithmaskinen, otroligt jobbigt - tre set med åtta till tio repetitioner
Crunches på pilatesboll - så många jag orkar, sist blev det tre gånger tjugofem

Superset 3
Benpress - den vanliga maskinen - tre set med åtta till tio repetitioner
Situps - inte helt snällt att köra detta direkt efter ett superset som innehöll 75 crunches. Sist fick jag släpa fram en motionscykel att stoppa in fötterna under för att ens orkar göra tre gånger tio.

Varje superset följs upp av tre till fem minuters vila.

*

Packar väskan och cyklar iväg nu. En trevlig film och ett gott mål mat väntar mig när jag kommer hem.

Glädje och gnäll

Ni som tränar regelbundet vet vilken skön känsla det är när man är klar, nöjd och endorfinhög. Den där känslan är en del av det som motiverar mig till att köra på. Idag fick jag för första gången uppleva sensationen när känslan dök upp innan, eller i början, av passet.

*

Till att börja med vaknade jag innan klockan, gick upp och var ute på morgonpromenaden i god tid. Älven och Siljan var bedövande vackra men det blev inget fotande i alla fall. Men jag har aldrig sett så blankt vatten, det var helt krusfritt från bron ända bort till campingen i Västanvik.

Då infann sig en varm känsla som påminner mycket om den jag har när jag avslutat den sex kilometer långa promenaden. Det hela blev inte det minsta sämre av att ljudboken om hundraåringen som klev ut genom ett fönster och försvann är helt fantastiskt bra.

Jag skulle med lätthet kunna lyssna igenom den på fritiden efter jobbet, på väg till gymmet eller i tvättstugan. Men jag håller disciplinerat på att den tillhör morgonpromenaderna. Ytterligare ett sätt att motivera sig själv att kliva ut där på morgonkvisten.

*

Det börjar kännas i kroppen nu att jag kör hårt. Det finns inte samma kraft och inte samma energi i tanken. Det hjälper mig faktiskt på jobbet. De där extraenergin för att lyda alla impulser min överaktiva hjärna skickar ut finns inte och på så sätt får jag faktiskt mer gjort än i vanliga fall.

Ska diskutera det där med en bekant till mig som kan det där med hur hjärnan hos en sådan som mig fungerar, eller inte fungerar - vilket sätt man nu väljer att se på det.

*

Det var alltså en tämligen tungstyrd Emil som tvingade sig själv att packa gymväskan. Har inte riktigt haft energi för att använda tvättstugan på sista veckan och jag fick således gå på korståg och undersökande utredning för att hitta ett par strumpor att ha på mig efter passet. Lyckades hitta ett par och tvättade lite innan passet - så nu är allt sånt check för ett par veckor framöver.

Ja - jag har sjukt mycket strumpor. Bara en sort, eller i alla fall 90% är av samma sort, så jag slipper sortera dessa. Skönt.

*

Väl på gymmet var jag så pass glad att jag tagit mig dit så samma varma känsla som jag fick på strandpromenaden infann sig.

Passet gick bra och snabbt.

På vägen hem cyklade jag förbi boot camp-gänget och stannade för att titta lite på dessa. Alex instruerade och berättade för dem att jag troligen kommer dyka upp som gästinstruktör och citat "hitta på massa jävulskap". Det ser jag fram emot.

Nu ska jag somna i soffan.

Inget sjukhus än så länge

Ja ni som läser det jag skriver frekvent vet hur det gick sist jag skulle prova på det här med att räkna kalorier. Kort sagt slutade det på akuten på Falu lasarett och en ordinerad McFeast som intogs utan smakkänning på tre tuggor.

*

Det hände den andra dagen av totalt två som jag provade det här med deff. Jag är nu ganska exakt på samma tidpunkt och jag är på väg till gymmet. Så nått har jag i alla fall lärt mig.

Tjuvstartade i helgen så jag har snart tränat igenom den första träningsveckan av de åtta jag har program för. Det är spännande som fan att lägga om träningen från att köra så tung att jag verkligen fick slita för att klara av sex lyft/drag/tryck/press till att köra så jag ska klara åtta till tio. De första gångerna på passen handlar det mycket om att hitta rätt nivåer, vilket jag tycker att jag har lyckats väldigt bra med så här långt.

*

När jag gick igenom övningarna inför passet igår höll jag på att starta en mindre eldsvåda. Stressad Emil, massa häften och levande ljus är ingen bra kombination. Fick dock bukt med det hela rätt fort och utan att behöva använda vare sig vatten eller brandsläckare. Spännande värre var det dock i ungefär tolv sekunder.

*

Mitt under gårdagens pass hade jag ett långt samtal med Karin om kosten under de kommande veckorna. Jag berättade hur jag trodde jag skulle äta och det fick väl betyget 6/10 och redan idag har vi modifierat lite.

Ingen frukt till mellanmål på förmiddagen, det är keso som gäller, precis som eftermiddagsmellanmålet.

Proteinshaken som brukar intas efter passet intas nu till 2/3 innan, d.v.s innan jag cyklar hemifrån. Blir sedan en kopp kaffe på gymmet precis innan passet. Brukar spä ut den med kallvatten till dricktemperatur och sen sveper jag den.

Efter passet är det dags för den sista tredjedelen av shaken och sen bär det av hemåt för middag. Idag blir det lax med heta bönor, en solklar favorit.

*

Gårdagens kaloriintag slutade på 2162 stycken. Vilket är ungefär där jag ska ligga måndag och tisdag. Bra jobbat Emil.

Förutom gympassen har det blivit morgonpromenader både igår och idag. 30 minuter igår och 45 minuter idag. Nu hoppas jag verkligen att den sista snön har fallit, det blir jävligt kallt för fötterna när snöslasken vägrar släppa greppet om skorna.

Vid tisdagsmorgonens invägning visade vågen 104,4 kilo. Får jag bort det 15 Karin påstår att jag kommer få bort kommer jag alltså vara nere på 89,5 - vilket inte har hänt sedan slutet av nittiotalet.

Nästa invägning: torsdag morgon.

*

Igår ringde jag golfklubben och sa upp mitt medlemskap. Det kommer inte finns någon tid över till att gå där, tyvärr. Ska sälja klubborna och köpa nya skor samt lite mer träningskläder.

Ett rätt stort sett som känns som ett stort rätt steg.

Nu är det slut

Inlägget läses gärna med låten ovan igång

Jag säger inte att det är slut för evigt, vi kan säkert någon gång i framtiden hitta ett sätt att koexistera och göra det utan att det går åt helvete. Men just nu känner jag att jag behöver vara utan dig ett tag, hur länge vet jag inte och det spelar ingen roll om du tjatar - jag har bestämt mig för att inte gå på dina lockelser och löften, inte innan jag listat ut hur jag vill ha det.

Vi har haft en hel del roligt men du har också orsakat en hel del onödigt lidande både för mig, mina vänner, min familj och även en och annan okänd som hamnat i vägen när vi varit ute. Visst har några av de absolut roligaste stunderna i mitt liv spenderats i ditt sällskap men vid bottennappen har din närvaro varit i det närmaste hundraprocentigt.

Om jag har hittat någon annan? Både ja och nej. Det är klart att det i det här livet jag försöker leva nu finns de som tillsammans med råge fyller luckan efter dig - men någon som ensam tar din plats finns det inte, inte ännu i alla fall. Du vet själv hur bra du är på att göra mig glad och upprymd, men det fixar endorfinerna också. Du vet hur extremt bra du är på att få mig att känna mig oövervinnerlig, men jag börjar hitta dit även utan din hjälp. Du vet hur bra jag sover när du fått mig precis dit du vill, men det ordnar Limsjön åt mig nu.

Det kommer inte vara lätt att motstå dig när den varma sommarvinden bär med sig doften av nygrillat. Men jag behöver vara utan dig ett bra tag nu. Jag vet att det inte varit så jävla illa den senaste tiden men nu är det nog. Vi kanske ses någon gång när både du och jag är redo att ta upp vänskapen igen, men när det blir kan jag inte ge dig något besked om, inte i dag.

Säger hej till SuperSet

Nu har vi kommit till punkten när vi lagt om min träning igen. Det kommer från och med nästa vecka handla om promenader eller intervall på mornarna måndag till fredag. Det kommer handla om kortare pass på eftermiddagarna/kvällarna under samma period. På lördagen blir det ett kortare intervallpass eller möjligen en promenad, beroende på hur sliten jag är och på söndagarna blir det vila.

*

Stor tack till alla som hört sig för och kollat läget efter förra veckans besök på akuten. Det var riktigt läskigt och inget jag har några som helst planer på att uppleva igen. Har dock tagit lärdom av det som hänt och känner nu efter rejält när signalerna börja komma.

Det kommer bli tufft att hålla näringsintaget men jag ligger hellre lite högre och mår bättre.

*

Den nya styrketräningen går, enligt vad jag förstått ska jag nog tillägga, att bibehålla de musklerna jag byggt upp under vintern och samtidigt öka förbränningen. Detta gör man genom något som kallas superset.

Det går i kort ut på att köra skiten ur en muskelgrupp i taget, medelst två övningar och ingen vila emellan dessa. Idag var det till exempel benböj i kombination med bensparken. Förut har det ju varit ett set med benböj, vila, ett set benböj, vila och ett tredje set med benböj - klart. Nu är det benböj, benspark, benböj, benspark, benböj och så ett tredje set med benspark.

Låter det jobbigt, det är mycket värre. Hade kräkkänslor under dagens sista superset. Men samtidigt hade jag ett adrenalinpåslag som jag inte varit i närheten av sedan de första boot camp-passen när jag var i riktigt dålig form.

Det här kommer bli kul ;)

*

Imorgon blir det ingen träning. Vi ska iväg med en arbetsgrupp från jobbet och åka lite Finlandsbåt som avslutning av säsongen. Detta innebär att det kommer slinka ner en och annan pilsner, men sen är det stopp.

Blir vitt i alla fall fram till midsommar, kanske längre, kanske för gott - jag vet inte riktigt. Däremot vet jag att alkoholen inte ingår i planerna för att klara av halvmaran i Tällberg i början av augusti. För klara av den - det ska jag.