Under några års hockey, många års kampsportande och tre säsonger fotboll i Copperheads gjorde klarade jag mig undan med en stukad fot vid ett tillfälle. Jag har visserligen haft lite ont i fötterna i sommar men det skyller jag helt och fast på nya skor.
Då är det smått ironiskt att jag lyckas skada ryggen, på nått sått, den första gången jag provade på zumba.
*
Jag har ju, som trogna läsare säkert vet, lovat mina instruktörer att någon gång vara med på ett zumba-pass. Dels för att det var det enda passet jag ännu inte provat på sedan jag började på Life'n'Joy men framför allt för att det inte är något som passar in på fördomarna om mig själv.
Inget tillfälle skulle vara bättre för detta än gårdagens medlemskväll på gymmet. Sagt och gjort, 16:30 stod jag - något nervös ska jag villigt erkänna - i spegelsalen och musiken drog igång. Visst var det svårt att hänga med i en början men när tröttheten dök upp försvann alla hämningar och det var bara att köra på så bra det gick.
Jag vet att det finns en del mobilfilmer på det hela och jag hoppas kunna bjuda på dessa här på bloggen.
*
I slutet av passet kändes det lite konstigt i delar av ryggen. Jag tänkte inte mer på det utan viftade bort det som att det säkert var muskler jag inte var van att utsätta som kände sig lite nyvakna. Direkt efter zumban gick jag för att köra crossfit, men redan under uppvärmningen konstaterade jag att något var fel.
Fick liniment av receptionisten och tryckte i mig ett par värktabletter vilket gjorde att det kändes lite bättre. Fick ordern "totalvila" av Karin så det här med att springa Limsjön Maraton idag blev det inget alls av med.
*
Jag ska dock köra ultraintervaller så fort ryggen känns bättre. Tre varv runt Limsjön med 30 minuters vila mellan varje varv är målet.
Nu blir det en dag i soffan med precis ingenting inplanerat. Vila är ett vapen.
*
Men jag vill bänkpressa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar