Årets första vända i spåret

Satt på lunchen idag och pratade om det vanliga sport, jobb, flickor, mat och träning. Det har inte blivit så mycket av träningsdelen på slutet i och med att jobb har tagit den största delen. Att jobba på Leksands IF under kvalserien är inte åtta till fem om man säger så. Men jag älskar det och klagar absolut inte.

Lars Erlman, som ofta ser saker rätt klart, säger då:
- Ja men idag är det inte match, då hinner du träna.

Det där ekade i min skalle under resten av dagen och jag bestämde mig för att ta säsongens första löprunda. Frågade Lars hur det såg ut runt Limsjön och han bedömde det som klart springbart.

Så fick det bli. Kom hem från jobbet i skaplig tid och 18:55 lämnade jag in mina överdragskläder hos Björne på Statoil och gav mig iväg.

*

Mitt mål var att ta mig runt utan att gå och jag tyckte jag satte ett tempo som skulle göra att det gick. Tempot visade sig vara mitt snabbaste någonsin runt Limsjön. Banan är runt 6,5 kilometer och det hela, inklusive en kisspaus och vägen upp till Statoil tog mig 42 minuter.

42 minuter är personbästa på det här spåret och jag är inte så lite nöjd med mig själv.

*

Jag hade ingen musik med mig utan hjärnan fick tänka fritt, och som den drog iväg. Det var idéer för jobb, träning, bloggande, privatliv, bokprojekt och gud vet allt som for genom skallen. Ska försöka komma ihåg hälften och skriva ner så fort det här inlägget är publicerat - men det blir nog svårt.

*

En av sakerna jag funderade mycket på är hur härligt det är att kunna springa avslappnat och inte ha någon som helst känsla av att man ska dö innan jag kommer fram till nästa kurva. Andningen funkade bra och det ska bli fantastiskt kul att se hur jag kan utvecklas under sommaren.

En sak är säker, det är en jävla skillnad på den Emil som kommer till första Boot Camp-testet 2012 jämfört med han som dök upp där 2o11.

*

Det är ingen hockeymatch imorgon heller så chansen är rätt stor att det blir en vända till.